Vissa dagar är extremt jobbiga. Då önskar jag att jag bara kunde dra täcket över huvudet och slippa att vara mamma och fru. Fast samtidigt blir det att när min dotter ler och skrattar värmer hon hela hjärtat och allt känna mycket bättre och lättare.
Idag har jag extrem värk i lederna, jag vill bara sitta i soffan och dricka massor med koppar tea. Dessutom känner jag mig allmänt slö, antar att helgen inte riktigt blev som jag ville och det har tagit ut sin rätt på mig. Och så är det min första dag på praktiken, jag ska befinna mig på Stroke Avdelningen på Höglandssjukhuset de kommande fyra veckorna och idag börjar jag där vid tio. Att då ha en dålig dag är sjukt jobbigt, eftersom att det är inget jag kan stanna hemma för och absolut inte första dagen. Så det är bara att bita ihop och göra det jag ska, sängen och familjen väntar när jag kommer hem igen.
Dessutom är jag sjukt nervös eftersom att min ADD, social fobi, mina leder och att jag verkar vara högkänslig kommer nog att spöka rätt mycket nu i början. Så att ha en underbar dotter som möter mig när jag kommer hem med ett leende och en kram kommer betyda allt för att jag ska klara detta. Att dessutom ha en man och resten av min fina familj som stöttar mig och tror jag kommer klara detta galant gör att jag känner en styrka och stolthet växa i kroppen.
Nu kör vi och jag SKA klara det!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar