söndag 30 augusti 2015

Varför? Därför!

Äntligen har jag fått svar på varför mitt mående är som en berg och dalbana, och svaret på det jag alltid funderat över är Emotionell Instabil Personlighetsstörning (Borderline)! Jag orkar just nu inte förklara mer om vad det är men hur som helst så har jag fått svar på varför vissa saker har varit så förbannat jobbiga för mig, varför jag har sådant sug efter att skada mig så fort jag kommer ner i en svacka trots att jag slutade för flera år sedan, varför jag kan få ångest och må skit av små saker.. Mycket har fått sitt svar. Jag har antagligen haft det sedan tidig tonår och det kan försvinna. Men det gör att mycket i mitt liv känns mer självklart, både jag och de runt mig kan äntligen förstå att trots jag är lycklig med man och barn så kan jag må skit och ha äckligt hemska tankar ibland, men det är för att jag ser livet på det sättet, jag ser de lätta utvägarna och de lätta sätten att lindra det som gör ont, det som är jobbigt. Däremot gör jag inget dumt, jag skadar inte mig själv utan jag endast tänker det, saknar det, längtar efter det.

fredag 7 augusti 2015

Att hela tiden utvecklas.

De åren jag har bott tillsammans med min älskade man så har jag haft det svårt med att riktigt hålla det rent hemma. Jag erkänner här och nu att det är svårt för mig att se när det är riktigt stökigt och smutsigt, jag vet också att det har med min ADD att göra och därför känns det inte lika jobbigt att skriva om. Ingen utanför familjen har direkt vetat om det eftersom när det ska komma folk hit så gör jag det alltid ordentligt även om jag ärligt talat stressat mycket i sista minuten. Mannen tycker detta är en jobbig sak eftersom han får tjata mycket på mig och jag kan faktiskt hålla med om att det inte är speciellt roligt att någon ska behöva tjata på mig för att jag ska hålla det städat.

När jag bodde hemma hade jag det ofta ren ut sagt som ett bombnedslag i mitt rum, men då var det inget man brydde sig om. När min mormor var på besök och jag var i skolan brukade hon städa det åt mig för att det är något som hon alltid tyckt om att hjälpa till med. Hon gör det fortfarande när hon kommer hit, eftersom inte orkar så mycket för sin ålder så brukar jag ibland spara ihop tvätt eller disk till henne så att hon har något att göra och min älskade mormor ser det som något fint av mig, eftersom jag vet att hon gillar det och eftersom det är det hon tycker om att göra.

Nu den sista veckan som min man har jobbat har jag försökt att hålla det fint varje dag och städa ordentligt, och ÄNTLIGEN efter 5 år tillsammans har han lyckats komma på det bästa sättet för mig att verkligen ta tag i det och även småplocka varje dag. Den enkla lösningen på detta var att när han jobbar och jag städar, så säger jag till när jag är färdig med varje rum, när jag har dammsugit, när jag skurat, när jag dammat eller när jag vikt tvätten. På det viset så känner jag mig mer produktiv när det gäller städningen och det är svårare att bara lägga mig ner och glo en serie istället. Han märker om det tar lång tid för ett rum eller en uppgift och jag känner mig stolt varje gång jag kan skriva att jag gjort klart något.

Innan har jag ofta sprungit från ett rum till ett annat och småplockat lite här och lite där, vilket har resulterat i att det inte blir så mycket gjort på den tid man springer runt. Jag har kanske hittat en leksak i vardagsrummet som ska in i dotterns rum och så har jag blivit kvar där och plockat lite, sedan hittat en sak som ska ut i köket och då fastnar jag där. Sedan cirkulerar jag runt och inget rum blir riktigt färdigt. Så lösningen vi kom fram till blev positiv på två sätt.

Sedan får vi se hur det blir till hösten när min skola börjar igen och hur man löser det när mannen är hemma, då jag oftast tycker det är jobbigare att städa eftersom jag vill umgås med honom. Men allt löser sig till slut och nu när vi har kommit fram till en bra lösning så kanske vi kan fortsätta på den banan på något vis.

måndag 3 augusti 2015

5 år.

Idag är det 5 underbara år sedan jag blev tillsammans med min älskade man, 2 år sedan vi gifte oss. Alla dessa år har varit de bästa i mitt liv, kan inte med ord beskriva hur mycket min man har betytt för mig, hur mycket han har gjort för mig och hjälp mig med. Tack vare honom har jag funnit mig själv, byggt upp mig själv och blivit en positivare och mer utåtgående person. Han har hjälp mig att jobba på mig själv. Tillsammans har vit byggt upp ett liv, fått en underbar perfekt dotter tillsammans och under dessa åren har vi fått många minnen ihop.

Även att vi haft våra upp och nedgångar så har vi ändå alltid löst det. Såklart att inte allt kan rulla som på en räls, men när det kommer lite grus på spåret så får vi helt enkelt stanna och putta bort det, för att sedan fortsätta. Jag kommer alltid att finnas vid hans sida, jag kommer alltid älska honom. Att få dela mitt liv med dig, skapa minnen med dig medan åren går och veta att jag kommer bli gammal med dig gör mig lycklig som tusan.

Du är en underbar far, en underbar man och du kommer alltid vara mannen i mitt liv, min stora kärlek. Älskade underbara Christer, du är min och jag är för alltid din!


Sommarminnen.

När var liten spenderade jag mycket av mitt sommarlov hemma hos min mormor och morfar i deras stora mysiga trädgård, i lugnet i en liten by. Jag sprang runt i trädgården massor om dagarna, njöt av solen, värmen och ledigheten. Plockade blommor i små fina buketter till mormor och åt bär direkt från buskarna och åt, favoriten var röda vinbär. Nu när jag har en egen dotter kan jag inte beskriva glädjen och kärleken när hon är hos granntanten som plockar röda vinbär, kommer in med en hel hand full och säger till mig att mamma man kan äta dessa bär och dom är jätte goda. En stund senare kommer hon in med ännu en hand med bär och frågar om jag vill smaka, jag stoppar ett bär i munnen och får vackra minnen tillbaka från när jag var liten. Sedan kommer hon in med blommor till mig och är så glad och lycklig.

Att min dotter tycker om så mycket som jag gjorde som liten är så vackert enligt mig, det är något jag värderar högt. Precis nyss lade hon en hög på köksbordet där jag sitter och skriver, mamma ät upp dessa med mig och vi äter de röda goda bären tillsammans. Detta är sommar för mig och detta är vad jag vill fortsätta ge min dotter.