måndag 19 november 2012

Det enda misslyckandet är att inte försöka

Som jag skrivit lite om innan så har jag problem med min mage. Hittills har dom inte hittat något fel, men efter att jag en kväll för några veckor sedan fick åka in med ambulans för att jag hade sådana kramper, verkar dom ta mig mer seriöst. Så den 29:de November ska dom kolla tarmarna med kamera och den 4:de December ska jag till en överläkare på Mag och Tarm här i Eksjö.

Min vardag är väldigt präglad av detta och det är mycket som förstörs tack vare min mage. Jag kan inte gör spontana saker eftersom min mage reagerar, jag har ibland svårt att ta mig till affären (som jag ändå varit i så många gånger) utan ett toa besök innan. Min mage är kaos och det förstör så pass att jag även mår psykiskt dåligt av det.

Jag vill ha en vardag som fungerar bättre än så här, jag vill kunna leva mer normalt än vad jag idag gör. Fast det enda misslyckandet jag kan göra är att inte försöka. Så jag försöker till sådan mån det går att leva normalt och inte låt magen styra allt för mycket, fast jag kan inte alltid ignorera den. Eftersom det inte sitter i mitt psyke, utan verkligen är något fel går det inte bara tänka bort det, även att jag skulle vilja det.

Så jag försöker varje dag att leva så normalt jag bara kan, göra saker jag vill och hitta på nya saker. Även att det är svårt och ofta tar stopp innan jag hinner utanför dörren, så försöker jag alltid. Varje gång det inte fungerar så deppar jag ner mig, självklart. Men jag låter det inte stoppa mig, utan jag försöker igen och någon gång så går det alltid.

Men jag hoppas nu att dom hittar felet, eller i alla fall att dom väljer att fortsätta tills det inte går eller tills dom hittar något. För det finns tarmsjukdomar i släkten och jag vet att det finns en chans att det är något sådant. Men jag lever hellre med att ha det, att äta fler tabletter i hela mitt liv, än att leva så som jag gör nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar