Vårkänslan är extrem nu. Häromdagen började gatorna bli precis så snö och isfria så att jag kände att snart är det dags för mig att ut och springa. Dagen efter har det frusit och är isfläckar lite här och där och det känns långt bort igen. Kan det inte bestämma sig för hur det ska vara, jag vill ut, jag vill springa!
Det känns som våren verkligen börjar närma sig med riktigt stora steg. Men samtidigt vill det inte riktigt komma igång. Solen skiner och står man med ryggen emot den blir det varmt, men den sista isen och snön vill inte riktigt smälta. Så jag sitter inne och njuter av den underbara solen och dricker mitt tea. Jag laddar inför dagen det är så pass nära vår det kan bli att jag bestämmer mig för att nu ska jag springa, utan att vara rädd för att slå ihjäl mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar