Turn up the volume and let´s blow up the speakers!

För att höras i detta samhälle måste man skrika riktigt högt och för att synas måste man vara riktigt udda och speciell, ha något alldeles extra. Jag vill höras och jag vill synas, men jag förstår inte riktigt hur man ska bete sig. Jag vill bara vara mig själv, jag vill inte göra mig till eller förstora mig själv på något sätt.

Ända sedan jag var yngre och läste Linda Skugges krönikor har jag alltid velat vara lik henne, lika öppen och ärlig, lika stark. Jag ville skriva krönikor för en tidning, kvittade hur stor eller lite bara folk läste mina texter. Jag gick media ett år, sedan hoppade jag av. Inte för att jag vantrivdes eller inte längre kände att det var något jag ville jobba med, utan för att jag träffade mannen i mitt liv.

Jag har alltid älskat att skriva, alltid velat att det ska ta mig någonstans. Alltid fått beröm i skolan och av folk omkring mig att jag skriver bra, att jag borde syssla med det. Men jag kommer ingenstans, jag har bara bloggen som mitt verktyg.

För jag vill inte bli journalist, jag vill inte intervjua folk och skriva om tråkiga saker. Jag vill skriva om tankar och känslor, jag vill vara personlig och jävligt grym. Jag vill skrika så högt att folk hör, att samhället lägger märke till mig. Jag vill vara så udda att jag syns och märks, jag vill att folk ska veta vem jag är. Men jag tvivlar på mig själv, att jag ens kommer lyckas.

Om man inte har tillräckligt mycket kraft och luft i sina lungor, om man inte klarar av att skrika tillräckligt högt. Kan man då använda sig av ett hjälpmedel, vrida upp volymen så pass mycket att man spränger högtalarna..