Min bubbla av ångest, tea och familj

När jag stänger in mig i min egna lilla värld så beror det ofta på att jag har ångest. Då vill eller orkar jag inte med allt utanför, då vill jag bara få klara av det jobbiga själv, med min älskade familj nära. När jag mår dåligt så består min bubbla av ångest, tea och familjen. Det är det enda som kan få mig att må bra då.

Förr skrev jag alltid som mest när jag mådde dåligt. Noveller och dikter var det mest. Nu för tiden har det blivit så att jag bloggar som mest när jag mår som bäst. När allt är nästan som en saga så producerar jag mycket. Jag förstår inte hur det kan ha ändrats, för jag skrev alltid som bäst när jag mådde dåligt, jag skrev vackrare då. Det är visserligen något positivt med att jag bloggar när jag mår bra, eftersom det är oftast jag mår bra. Visst har jag mina mörka dagar, eller mörka stunder under dagen. Men ett leende från min dotter eller en puss från min fästman kan göra allt mycket bättre.

Även om jag sitter vid min laptop ute i vardagsrummet när ångesten kommer krypande, trollungen sover och fästmannen är upptagen med annat. Så finns alltid alternativet att fixa mig en kopp tea, stänga på en serie och krypa ihop i soffan. Det fungerar inte i närheten av så bra som min familj, men det fungerar bättre än att bara låta det vara.

Alla har sina små tips att få ångest eller hemska känslor att bli mildare. Jag har mina och dom fungerar nästan alla gånger. Dom gånger det mot all förmodan inte skulle fungera har jag mina piller. Att slänga i sig piller är det absolut sista alternativet jag har. Är det så pass jobbigt att jag får ta två stycken, somnar jag några timmar och vaknar med huvudvärk och mår lite smått illa en stund. Fast det går alltid över efter 30-40 minuter och några glas dricka.

gammal bild från 2007 eller 2008