Inga barn får hamna utanför

Inga barn får hamna utanför

Något är fel. I Sverige är vi överens om att alla barn ska ha samma rättigheter. Ändå finns det barn som inte räknas in. Som ingen ser. Som hamnar utanför.  
Det kan börja i fattigdom, segregation, med en diagnos, med föräldrar som har problem eller att hjälpen ser så olika ut beroende på var man bor. Vissa får hjälp, andra inte. I värsta fall leder det till att barn inte klarar skolan. Därifrån kan vägen tillbaka vara väldigt lång.
Inga barn får hamna utanför. Om barnkonventionen vore svensk lag skulle det vara svårare för vuxna att glömma bort, att inte se, att inte ta ansvar. 
Jag har skrivit under på unicef.se/utanför. Gör det du också!

En video att titta och tänka efter

Utanförskap! Det är något jag vet hur det känns. Jag vet hur det känns att stå utanför och inte riktigt passa in, inte få vara med. Jag var mobbad i flera år, närmare bestämt 10år. Det var inte så hemskt i början, fast jag kände mig rätt utanför. Det värsta kom när jag började högstadiet. Jag ändrade stil och försökte hitta mig själv, eller snarare jag hittade mig själv direkt för jag har fortfarande kvar lite av den stilen. I den lilla staden jag bodde kunde man inte vara annorlunda om man ville ha vänner, och eftersom jag varit utanför redan innan så blev det bara värre.

Jag fick höra fula ord i korridoren, folk tittade på mig. Jag var ständigt rädd för att gå till skolan, gick långa omvägar för att slippa stöta på vissa människor. Skolkade nästan hela sjuan för att jag inte klarade av att möta alla människor som inte accepterade mig som den jag var, som inte gillade mig. Jag och min bästa vän gömde oss ofta i källaren på skolan för att sedan smita iväg till biblioteket när lektionerna hade börjat.

I dom tre åren när det var som värst skadade jag mig också. Jag skar mig för att orka med att smärtan jag hade inuti, jag försökte fokusera på att det gjorde ont på utsidan istället. Utanförskap är det värsta som finns, det kan verkligen förstöra en människa. Jag lyckades ta mig vidare trots att det jag varit med om, men det är inte alla som gör det. Vissa fastnar i det mörka, vissa försvinner helt.