Detta fick jag en gång höra av en tjej jag var intresserad av. Jag uppskattar att hon var ärlig, men sättet som det framkommer på får mig att känna mig fel. Att hon inte är som jag, känns så elakt i mitt huvud, även att hon antagligen inte menade det på det sättet. Men jag har sparat den här meningen på datorn i flera år, för att den fick mig att tänka då och den får mig att tänka nu när jag läser den.
Om jag hade varit kille och kunnat få hennes intresse tillbaka, hade ju ingenting varit som det var. Jag förstår att hon menade det på ett bra sätt. Fast för mig så känns meningen så laddad. Jag vet att när hon skrev det till mig så blev jag lite sårad, nästan så att jag önskade att jag var en kille. Fast samtidigt skulle jag inte vara den personen jag är, som jag trivs med (nästan alltid). Jag trivs att vara kvinna, eftersom vi är vackra på ett mystiskt sätt och för att vi kan bära och föda fram ett barn. Det vackraste som existerar enligt mig.
Fast att få denna kommentaren var inte det mest positiva jag varit med om. Jag skämdes nästan lite över mig själv, gör det fortfarande när jag ser den raden. Fast idag ser jag inget fel med mig, idag ser jag en fantastisk person som kan finna båda könen intressant, få känslor för och tända sexuellt på. Det är ingenting jag har valt, det är bara den personen jag blev. Den personen jag är!
 |
| bild tagen 2010-07-27 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar