Glömde skriva ett inlägg den tredje om att underbara fästmannen och jag har varit tillsammans i 2 år. Tänk att jag fått spendera så mycket tid med den underbaraste människan man kan hitta, är verkligen lyckligt lottad. Jag trodde aldrig att jag kunde hitta någon så fin som för det första ville vara med knasiga mig och sedan som klarar av mig trots alla min brister och min sjukdom. Fast det är ju som hans fina son sa, jag är mer än bara min sjukdom. Trots att jag ibland kan ha svårt att tro det eftersom jag märker min sjukdom hela tiden även om inte andra gör det.
Men hur som helst så har världens finaste fästman som har skänkt mig så mycket glädje och gett mig chansen att leva ett bra liv. Han fick mig att sluta skada mig och han har fått mitt självförtroende att blomstra, så vad mer kan man önska sig. Vi har världens finaste dotter ihop. Han stöttar mig i det mesta och låter mig vara precis så knasig och galen som jag är och vill vara. Han till och med uppmuntrar mig att vara mig själv så mycket jag bara kan och orkar nu med en liten, han tyckte att jag skulle ha blått hår igen och jag älskar honom bara mer för det.
Tack för att du vill vara min underbara fästman och en ännu mer underbar far till vår dotter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar