Igår sent på kvällen blev jag tvungen att ringa 112 och åka ambulans in för första gången i mitt liv. Jag hade sådana kramper i magen att jag bara låg på hallgolvet helt still och ville absolut inte röra mig. För så fort jag rörde mig fick jag sådan kramper att jag trodde jag skulle dö. Dom tog i alla fall med mig som tur var, annars hade jag bitit dom i hälsenan.
Dom tog prover och sådant, men det visade inget. Dock sa läkaren att han trodde att antingen kunde vara fickor i tarmen eller en tarmsjukdom (han nämnde ulcerös kolit). Så han skickade remiss till medicin och sedan så att dom ska undersöka tjocktarmen med en sådan där hemsk slang. Dessutom nämnde han det om att eventuellt kunna medicinera mig i framtiden, beroende på vad allt det man ska göra visar. Det tände en riktigt stor glöd i mig, så hoppas ingen kommer och blåser ut den nu bara.
Så nu j*vlar händer det grejer, äntligen. Nu verkar dom i alla fall ta mig på allvar och inte tro att det är något "psykiskt" som den andra läkaren sa till mig sist jag pratade med honom. Så den här läkaren trodde att det måste vara något annat eftersom jag haft problem så länge och fortfarande har det, dessutom att jag har det så ofta.
Så nu håller jag tummarna för att dom ska hitta något och att jag ska få hjälp. Inget roligt att få veta att det är något fel, men då kan jag i alla fall få den hjälp jag behöver.
(förresten.. ni som har sett 112 - på liv och död. nils-gunnar var en av dom som hämtade mig och han satt där bak med mig, lite häftigt faktiskt)
Oi, god bedring!
SvaraRaderaOj låter läskigt att få sådär,men skönt att du kanske kan få hjälp äntligen :)
SvaraRaderaSv: Jaa jag är glad att någon kan relatera lite till det jag tar upp,tycker om att få sånna kommentarer för då blir jag mer taggad på att skriva :)
Ha en fortsatt fin kväll,kram!
Sv; det är något jag alltid har sagt + att jag har haft den i 6 år...så det var väl på tiden ändå...har funderat många gånger tidigare på att ta ut den också så!
SvaraRadera