Jag läste nyss en artikel om Nina Björk. Det första som slog mig var att hon såg absolut inte ut som jag tänkt mig och det andra som slår mig är att jag länge letade efter hennes bok Under det rosa täcket för att jag ville läsa den, men den ligger och samlar damm i bokhyllan utan att jag läst en enda sida. Inte för att jag är en sådan där jätte feminist, utan för att jag hade hört mycket om boken och fann den intressant.
Sedan att jag är feminist till viss del är självklart. Det finns vissa saker med feminismen som jag tycker är bra, men jag är inte en sådan som pratar om det varje dag eller låter hela livet präglas av det. När det kommer till min dotter känner jag att jag vill ge henne alla chanser jag kan i livet. När hon kommer börja leka med leksaker kommer jag ge henne lite blandade, både sådant som anses vara för tjejer och sådant som anses vara för killar. Sedan får hon själv välja vad hon vill leka med och vad hon inte tycker om. Samma sak med kläder, jag klär henne gärna i något som har racerbil på som jag tycker att hon kan ha en pyjamas med prinsessor på. Sedan när hon blir större och kan säga själv vad hon vill ha så ska hon få välja själv. Men jag vill ge henne möjligheten att välja, inte bara ge henne det som en flicka förväntas ha.
När jag läser dom första styckena så tänker jag på lite hur hon är som person i privatlivet. Hon verkar vara riktigt trevlig och känns som en person jag hade kommit bra överens med. Sedan tänker jag på det som skrivs om att hon skulle bakat kardemummakaka, "Hon skulle ha bakat en kardemummakaka. Inte för att bevisa att en
feminist kan ägna sig åt traditionella kvinnliga dygder utan bara för
att det är så gott. Annars håller Nina Björk gärna det praktiska i livet
på lite avstånd, ”jag vill mest läsa, skriva och tänka”." Jag känner väl likadant, jag vill mest läsa, skriva och tänka. Men jag vet att jag inte bara kan lägga allt annat åt sidan. Det finns måsten när man har ett hem, en familj. Även om jag hatar att syssla med grejer när det kommer till hemmet (förutom inredning och matlagning). Jag tycker om att omge mig med saker som jag mår bra av, göra så att det ser fint och hemtrevligt ut. Fast jag hatar att syssla med disken, tvätten och städningen. Dock är det ett måste om inte allt ska falla samman.
Att det sedan inte är så uppdelat här hemma som jag skulle vilja att det var är en annan sak. Dels har det med att min fästman har problem med sina armar och inte kan hjälpa mig även att han skulle vilja + det faktum att min sjukdom gör så att jag måste ha saker och ting på ett speciellt sätt för att inte bli förvirrad eller tokig. Jag MÅSTE vika tvätten på ett visst sätt, MÅSTE ha muggar och glas på ett speciellt sätt, MÅSTE ha visa saker på sin speciella plats. Detta gör att han skulle inte kunna hjälpa mig med speciellt mycket även om han hade kunnat.
Nina Björk säger: "Det är svårt att bortse från utseende. Som ung kvinna har man en
omtycknadspotential. En del gratis vare sig man vill eller inte. Det där
förstår man inte förrän man börjar förlora det utseende man haft." Jag har ju tidigare skrivit om det där med utseende, men jag tänker sällan på att det utseende jag har nu faktiskt kommer att tyna bort. Även att det är många år kvar, så varför är jag så besatt av det, när jag vet att jag kommer ångra mig i slutänden. Jag borde vara nöjd nu, eller göra något åt det jag inte är nöjd med. Så att jag kan ägna mina bästa år åt att vara nöjd och sedan när det börjar förändras kan jag följa med det och fortsätta vara nöjd. Fast så är självklart inte fallet, utan jag sitter och är missnöjd och klagar över det. Jag säger att jag ska göra något åt det, men orkar inte. Jag är lat när det kommer till att må bra i mig själv.
När jag läst färdig hela artikeln så förundras jag över hennes sätt att formulera sig. Det är rätt bra, men det får mina tankar att spinna vidare. Jag vill veta mer om hur hon tänker, veta mer om hur hennes vardag är när hon har det synsätt som hon har. Men jag får vara nöjd med lilla jag får veta och skriver vad jag själv tycker om saker och ting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar