Ännu en diagnos.

Har haft ont i bröstkorgen ett tag nu och idag fick jag ont och blev yr så ringde läkaren. Hon kollade mina blodvärden och det har dom inte gjort sedan innan jag fick jag börja med järntabletterna och dom var bättre än dom någonsin varit. Sedan kollade dom EKG och det visade bara att jag var helt frisk och allt var som det skulle. Däremot sa hon att jag har titzes syndrom, vilket har något med lederna i bröstkorgen att göra. Skriver mer om det när jag sitter vid datorn och inte mobilen.

Sedan har jag haft en tryckande känsla i huvudet och trodde det kunde vara migrän. Visade sig att det är musklerna i nacke och axlar som är lite för svaga. Så när jag lyfter tungt, speciellt att jag bär på Zoe så mycket så leder det till huvudvärk och för att det ska bli bättre måste jag styrketräna och träffa sjukgymnast.

Ung mamma.

Tittade lite grann på unga mödrar på tv, har inte gjort det sen innan Zoe föddes. När jag satt där då och tittade kändes det så stort att jag själv snart kunde kalla mig ung mamma och hade mitt barn i famnen. Nu när jag sitter här med en underbar dotter på snart 9 månader och vet att jag är ung mamma är det svårt att se mig själv som det. Jag känner att jag kan ju inte passa bland unga mödrar, dom är ju mycket yngre än mig och jag är ju inte så ung som dom. Så slår det mig att jag är bara något år äldre eller lika gammal som dom det handlar om på tv. Då måste jag ju vara ung mamma. Innerst inne vet jag att det är så, men det känns ändå så overkligt.

Att vara ung mamma är faktiskt inte så mycket jobbigare än att vara lite äldre. Jag tycker faktiskt det är rätt skönt att vara så ung.
Jag känner att jag kan orka med mycket mer och att när hon blir äldre kan Zoe och jag bli lite grann som gilmore girls. Det är helt enkelt underbart att vara ung mamma.

Att vara jämnställda.

Jag har alltid varit intresserad av feminism. Kanske inte allt som rör det, men det som har funnits omkring mig som kan ha betydelse för mig. En sak som alltid varit mig varmt om hjärtat är att den dagen jag flyttar ihop med någon ville jag att alla vardagliga sysslor skulle tas hand om lika mycket. Sedan fick jag reda på att min ADD ställer till det eftersom jag vill ha allt på exakt rätt ställe. Dessutom har jag märkt att jag älskar att sköta hemmet och springa runt och göra det hem trevligt.

Då tycker jag att det är jämnställt för mig. Jag får bestämma över att jag själv vill ha hand om hemmet, det är inget som har med att jag är kvinna och göra. Jag bestämmer över mitt liv, och detta är vad jag vill.

Fina Milla.

Det finns fortfarande dagar som det slår mig att min fina vän Camilla aldrig kommer att få träffa min dotter, jag kommer aldrig mer att få träffa henne. Oftast så förstår jag det verkligen, men sedan kommer det dagar då jag blir ledsen och förbannad över att hon inte finns bland oss längre.

Vissa dagar känns det bara som att jag glömt prata med henne, att det bara är att skicka iväg ett mess eller ringa ett litet samtal. Sedan när det slår mig att det inte går, gör det så förbannat ont. Jag vill kunna skicka iväg ett fint sms. Det har hänt att jag har skickat iväg ett mail till henne, för någonstans inuti mig känns det som att hon läser det. Wierd, men får mig känna mig lite bättre när jag tänker på henne.

Plugga till hösten och ångest.

Var på möte idag med syon på Eksjövux där jag ska börja studera till hösten för att få komplettering på mina gymnasiebetyg och sedan även studera omvårdnad mot psykiatri. Fick ett väldigt glatt besked och det var att jag kan börja direkt på omvårdnad i höst och samtidigt komplettera mina gymnasiebetyg. Så istället för att plugga två och ett halvt år, blir det bara ett och ett halvt. Så det känns extremt skönt och att dessutom baka ihop allt tillsammans med att jag får en utbildning och kan börja små jobba känns riktigt roligt. Dock blir det att jag ska börja studera en kvällskurs med datorkunskap så att det blir färdigt innan. Dessutom har jag några kurser klara sedan gymnasiet och dom poängen räknas in i allt, det betyder att jag inte behöver lägga till massor med extra kurser för att få upp poäng. Däremot ska jag läsa alla kurser som finns där inom psykologi och psykiatri.

En nackdel med att plugga är att det känns hemskt att behöva lämna bort Zoe, känns absolut inte rätt någonstans. Ångest av att bara tänka på det, men jag vet att hon kommer ha det bra och att jag behöver tiden hemifrån och utbildningen. Det blir nog lättare när man kommer in i det, med tror jag lär få ta tabletter emot ångesten dom första dagarna. Fast som det ser ut nu börjar hon den 8 augusti och jag den 19, så jag kan vänja mig vid det hemma och slipper kanske få extrem ångest och gråta i skolan.

Nu ska jag njuta som bara den av den sista tiden, som jag såklart har gjort till fullo all tid jag varit hemma. Fast nu är det ju verkligen på ett annat sätt, mer bus och full rulle.

Bort med snön!

Det snöar utanför fönstret och snart är det påsk. Det känns så fel och om man bara kunde välja att det skulle bli vår nu. Dessutom känns det som att för varje dag snön ligger kvar missar jag massor när det kommer till löpningen. Jag vill så gärna börja, jag vill ut och komma igång så att jag snart kan springa ordentligt, men så länge snön ligger kvar kan jag inte det. Dessutom börjar bli rätt deprimerad av vädret, jag vill ha vår och grönt!

Bebissjuk x2.

Angående inlägget jag skrev om att vara bebissjuk så kan jag meddela att jag igår inte blev direkt mindre av det. Fick reda på att jag ska få ett till kusinbarn. Dom har redan två stycken jätte fina barn, en liten flicka på 6 och en liten pojke på 7, så då får vi se vad nästa lilla underverk blir. Jag hoppas i alla fall att jag får träffa hela familjen snart och att dom får hälsa på min fina lilla dotter.

Att inte försvinna, utan finna.

Läste lite ur en artikel i Smålandstidningen om att vi föräldrar lätt tappar bort vår egen identitet när våra barn tar allt mer plats. Jag bara satt och nickade, för jag vet hur det är. Sedan stod det också att vi nästan blir desperata att hitta tillbaka till oss själva, till dom vi var innan vi fick något alldeles underbart att bry oss om och älska.

Fast jag känner direkt nu att jag vet att jag aldrig kommer bli den människan igen. Den flickan är borta för alltid. Däremot har jag blivit en kvinna, en alldeles ny individ som har en dotter som betyder allt för mig. Så jag kommer inte få tillbaka det av mig som försvunnit, den individ och den identitet jag hade då passar inte ihop med det livet jag har idag. Så istället för att försöka damma av den gamla Hannah som inte riktigt passar, får jag börja bygga upp en ny Hannah.

Jag kan ta en del saker från det gamla som fortfarande passar och slänga ihop det med lite nytt i en mixer och köra tills allt är blandat till en perfekt och galen röra och då är det bara att se vad det blir av den cocktailen och min nya kvinnliga och häftiga identitet blir. Jag är redo att finna något nytt, forma mig efter mitt nya liv. Mitt underbara liv som en mamma och kvinna. Just bring it on!

Tystnad.

Har inte blivit mycket skrivande på min kära blogg den senaste tiden. Visserligen har jag ny mobil där jag kan blogg ifrån vart jag än befinner mig i lägenheten utan att det kostar. Fast det är inte samma sak att sitta med den och blogga. Jag vet att jag kan klicka in ett inlägg hur snabbt som helst så fort trollungen somnat, fast det blir aldrig av eftersom hemmet behövs tas hand om också.

Sedan är det ju så att man kan inte skriva lika fort och det känns som hur mycket jag än skriver via telefonen så blir det bara korta inlägg och det tycker jag är tråkigt.

Fast jag ska försöka bli bättre på att slänga in lite tankar och händelser framöver. Har ju blivit en hel del med instagram istället, går så fort att bara slänga ut en bilden och en liten text. Slänger upp några bilder här ifrån dagarna som gått imorgon i alla fall. Tills vidare, en liten bild i alla fall.

Lyckades för första gången få till en tofs på finaste trollungen.

Nu har jag blivit med klänning!

Då har jag varit och hämtat min vackra bröllopsklänning och provat den. Fästmannen tyckte tydligen jag var väldigt vacker i den och den enda nu som får se den är underbara Tezz som ska vara brudtärna. Hon måste ju ha någon som matchar den.

Börjat träna!

Har länge känt att jag behöver göra mer än att bara gå promenader och sedan springa, men har inte hittat något intressant. När jag fick min nya telefon så var jag såklart tvungen att titta runt bland appar och nu har jag kommit igång med träningen. Igår började jag använda runtastic för att kunna träna på bästa sättet för mig och såhär ser det alltså ut nu, en dag senare:

Ögonsten.

Hur kan ett litet barn göra hela livet så himla underbart
Jag e glad att jag gjorde detta val,
för utan lilla Zoe skulle livet vara knas.
Du öppnar hela himlen och allt de mörka försvinner av ditt skratt,
du är vår ögonsten, livets lilla skatt.
Zoe familjens egna lilla prinsessa!

Första gången jag höll dig i min famn,
visste jag redan då att jag låter döden möta mig innan jag släpper din hand.
Jag kände mitt hjärta smälta,
visste redan då att jag kommer älska dig mer än livet.
Bara för att se dig glad så ger jag vad som helst,
du ska få hela värden för du är den jag älskar mest.
Om du har problem så finns jag här bredvid,
bygger upp din lycka som en stor pyramid.
Du är min betydelse i ordet kärlek,
och det är faktiskt sant, för din mamma och pappa älskar dig högst av allt

Dina ögon av kristall, dom är så fina,
du e beviset på att drömmar kan bli sanna

Fotografering: EGO!

Ruffsig trollunge.

Efter att ha badat tycker mamma det är roligt att ruffsa till håret. Sötaste trollungen.

Frukost.

Igår köpte jag hem denna nyhet från den laktosfria hyllan. Tyckte det lät gott, men vid första anblicken såg det inte gott ut. Däremot när jag smakade var det himmelskt gott. Så om ni får tag i den, KÖP!

Leka med bil.

När pappa Christer lekte med lilla  Zoe då jag lagade mat visade det sig att hon kunde sitta själv så sin bil. Så söt var hon, fast mot slutet tyckte hon det verkade bra att hänga över ratten.

Dessutom fick hon äta deras dragongryta med ris och lite champinjoner från mig. Tydligen var det jätte gott.

Internationella kvinnodagens morgon.

God morgon världen. Såhär på internationella kvinnodagen börjar jag med att läsa tidningen och dricka tea. Senare blir det barnvagnsmarsch ifrån torget i Eksjö. Denna dagen blir nog riktigt bra och för första gången ska jag göra mer än att bara fira med mig själv, jag ska ut och gå med min fina dotter i barnvagnen för mödrar dödligheten.

Ny telefon.

Nu bloggar jag från min fina födelsedagspresent, som dock är två månader sen. Fast jag ar glad ändå.

Favorit tidning och tea.

Hämtade precis in posten och till min glädje fann jag min nya favorit tidning Runner's World. Så nu har jag satt mig i soffan för att läsa, ska koka mig en kopp tea och njuta av min tidning.

Vårigt gult.

Jag har tjuvstartat påsken lite. Dels för att det var så billigt med påskliljor på netto och sedan för att jag ville få in lite färg och vårkänsla. Doftar underbart i vardagsrummet och blir glad varje gång jag ser dom.

Lugn dag.

Bara en vanlig lugn dag med massa mys.

Bebissjuk.

Är en hel del bebisar just nu. Den underbara Avva som jag träffade i min hemstad Vimmerby som jag mött genom bloggvärlden fick för snart en månad sedan en liten söt flicka. Häftigaste Katta Kvack är återigen med bebis och jag tycker det är så mysigt, kanske en liten flicka eller som jag skrev, en liten mini Katta Kvack. Sedan fick jag reda på av min kära vän Tezz att en gammal barndomsvän (har ingen kontakt med denna människa) väntar barn och råkade hitta en fiende forever som också väntar barn.

Även att jag har min älskade underbara fina Zoe kan jag inte hjälpa att hela jag längtar efter eller kanske saknar hela grejen med att vara gravid. Visst var det jobbigt till och från och det är så mycket bättre med min vackra trollungen utanför magen, så var det så otroligt mysigt och jag saknar det verkligen. Dessutom saknar man vissa stunder den där första bebistiden, när alla grattade och man var så inne i en bebisbubbla. Jag är nog lite bebissjuk av att läsa om andra som nyss fått barn eller ska ha barn.

Fast jag känner samtidigt att jag vill vänta några år, tills Zoe har blivit sin egna lilla människa och hon kan leka med sig själv lite mer och underhålla sig. Ta hand om sig själv till viss mån. Det kanske ändrar sig framöver, men mina studier ska bli klara och Zoe ska absolut blir större. Så det får vänta. Men jag kan inte förneka att jag blir extremt sugen på bebis (igen), när man läser om alla andra. Det är så mysigt!

Zoe endast tre dagar gammal

8 månader

Detta har hänt senaste månaden:

• Pussat på katten
• Haft magsjuka
• Fått sin andra tand
• Går längs med möbler
• Kryper efter
• Håller mat och äter själv
• Diggar till musik

Att skriva feministiskt.

Dessa små häften köpte jag för närmare tre år sedan. Jag har alltid älskat att skriva och som dom flesta människor varit inne i olika faser av intressen och ämnen man lägger energi och tid på. I min ungdom har det alltid varit några olika som det har pendlat mellan, djurrätt och feminism är två av dom.

Dessa två saker existerar fortfarande i mitt liv som något jag bryr ni om, men inte lika synligt längre.

För att återgå till häftena, så var det något jag ville ha tips ifrån. Hur man skriver feministiskt och inte för att bli en överdriven feminist för det har jag aldrig varit och kommer aldrig bli. Däremot så var och är jag så nyfiken på allt som har med skrivandets konst att göra. Jag vill alltid bli bättre, även att jag redan har mitt egna sätt att skriva på, som nästan alla har. Men man kan alltid bli bättre och lära sig små tips för varje bok man läser.

Det lite tråkiga med dessa häften är att jag kan inte säga hur många gånger jag tagit fram dom, dammat av dom och planerat att läsa dom. Fast jag har aldrig ens avslutat första häftet. Nu skriver jag inte längre så mycket om feminism, även att jag fortfarande är feminist. Jag kommer aldrig igen skriva långa texter om det som jag ibland gjorde i skolan, men jag är fortfarande intresserad av att läsa färdigt häftena och se om jag kan få några tips. Så en sista gång ska jag ge dom en chans, funkar det inte denna gången heller så är det bye bye till dom.

Skymningstid.

Jag vet, jag bär ingen skuld
men jag känner mig skyldig ändå
Jag har inte vart mig själv
sen ditt hjärta slutade slå
Det enda som finns kvar sen du försvann
det är minnen och en sten med ditt namn
SKYMNINGSTID

Bilden tagen igår kväll när låten spelades i mina lurar ute..