Läste lite ur en artikel i Smålandstidningen om att vi föräldrar lätt tappar bort vår egen identitet när våra barn tar allt mer plats. Jag bara satt och nickade, för jag vet hur det är. Sedan stod det också att vi nästan blir desperata att hitta tillbaka till oss själva, till dom vi var innan vi fick något alldeles underbart att bry oss om och älska.
Fast jag känner direkt nu att jag vet att jag aldrig kommer bli den människan igen. Den flickan är borta för alltid. Däremot har jag blivit en kvinna, en alldeles ny individ som har en dotter som betyder allt för mig. Så jag kommer inte få tillbaka det av mig som försvunnit, den individ och den identitet jag hade då passar inte ihop med det livet jag har idag. Så istället för att försöka damma av den gamla Hannah som inte riktigt passar, får jag börja bygga upp en ny Hannah.
Jag kan ta en del saker från det gamla som fortfarande passar och slänga ihop det med lite nytt i en mixer och köra tills allt är blandat till en perfekt och galen röra och då är det bara att se vad det blir av den cocktailen och min nya kvinnliga och häftiga identitet blir. Jag är redo att finna något nytt, forma mig efter mitt nya liv. Mitt underbara liv som en mamma och kvinna. Just bring it on!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar