Denna dagen mår jag mycket bättre, även att jag fortfarande har värk i kroppen och är sjukligt trött. Dock känner jag att jag nu kan skriva ner hur det gick i Jönköping igår. Dels så var det extremt hemskt att gå upp så tidigt och lämna dottern på dagis en halvtimme innan det egentligen öppnade och alla andra barn skulle komma. När man väl kom på bussen så var det inte allt för farligt, men jag hade ju hellre legat hemma i min säng.
Hur som helst så fick jag träffa en manlig läkare som kände på mina leder och hade kollat igenom mina prov. Dock visade det sig att jag har inte Reumatoid Atrit som jag tidigare har fått veta, utan jag har än så länge ingen direkt diagnos på det. Han kom fram till att jag har något reumatiskt, men han kunde inte säga vad utan det får fortsättas att utreda mig så att jag får en, så tills vidare står det i mina papper att jag har Atrit UNS (odentifierad). Jag hade i alla fall turen att jag fick medicin för mina smärtor. Det är en medicin jag ska trappa upp i fyra veckor, det mest komiska är att jag börja med full dos på självaste julafton. En slags julklapp att jag har kommit så långt med hjälpen i alla fall.
Tyvärr tar det från 1-3 månader innan denna medicinen börjar fungera, så under tiden ska jag även äta kortisontabletter varje morgon. Dessutom eftersom denna tablett kan påverka min redan IBS drabbade mage så fick jag en tablett som jag ska ta vid behov när jag får smärtor. Det känns i alla fall skönt. Så nu hoppas jag att detta hjälper mig så att det underlättar lite i vardagen i alla fall.
En till positiv sak dom hade kunnat se utifrån röntgen jag gjorde är att jag har en "light" version av reumtism, det betyder att det inte skadar något direkt i lederna så som det ser ut nu kommer jag inte behöva lida av krokiga fingrar och sådant när jag blir äldre. Något positivt man kan hålla fast vid i alla fall.
Nu kommer det dröja i alla fall fyra månader innan jag ska tillbaka till Jönköping och denna läkare, men det kommer i alla fall vara dit jag ska åka när jag ska till reumatologen. Så det kommer bli lite träffar nu under en tid tills dom hittar vad det kan vara jag lider av så dom kan hjälpa mig på bästa möjliga sätt.
Dessutom har jag fått remiss till ett möte med kurator, sjuksköterska och arbetsterapeut som ska hjälpa mig med hur jag ska hantera saker och ting dom dagar då jag har som ondast. Jag ska få lite tips och råd. Dom ska också kunna ge mig råd på hur jag ska tänka och hur jag ska göra i och med att jag studerar till undersköterska.
Så nu ser det i alla fall lite ljusare ut för mig och tills vidare känner jag mig riktigt nöjd. Nu kanske medicinen kommer hjälpa lite och jag kanske leva lite mer normalt under vintern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar