Jag börjar känna att jag inte har något direkt att skriva längre. Varje dag är den andra lik och det känns som att det ända som är lite annorlunda är vad jag har för möten eller vad jag sysslar med under tiden fästmannen är iväg. När jag funderade över om jag skulle skriva ännu ett tråkigt blogginlägg kände jag att jag vill inte bli en sådan där tråkig blogg. Så jag satt i tystnad och funderade över vad jag skulle skriva, och det underbaraste med tystnaden var jag igenom ytterdörren hör vårfåglar.
Hela kroppen fylls av glädje och jag börja länga tills det blir lite varmare, lite grönare och lite mindre kläder. Jag längtar efter att få gå runt i mina klackskor igen. Eftersom jag förra våren/sommaren var gravid och hade läst om att det inte är bra att gå i klackskor då + att det inte kändes rätt, så längtar jag något otroligt efter att kunna gå i dom igen.
Jag är inte en person som är helt galen att gå i klackskor, men jag har ett par som jag verkligen älskar, som är så otroligt sköna att gå i + ett par som är så otroligt snygga dock lite svårare att gå i. Utöver detta går jag mest i "vanliga" skor. Fast tack vare min underbara fästman så har jag börjat tycka om att vara lite mer kvinnlig och tycka om saker som jag förut hatade.
Dessutom vill jag ha barmark och lite värme för att äntligen kunna börja springa (jag börjar nog bli tjatig om det), men det är verkligen så att hela min kropp längtar. Jag känner när jag är ute och går och ökar takten lite att hela kroppen vill börja springa, den vill bara ge sig hän och känna hur det känns och i alla fall till en början ta små myrsteg för att komma närmare målet jag har.
Så när jag hör vårfåglarna kvittra så känner jag en så otroligt glädje och längtan i kroppen. Jag längtar verkligen till våren nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar