Sjukling gör pannkakor.

En sak som jag märkt nu under eftermiddagen med att jag inte mår bra och har feber är att jag fryser och svettas om varandra. Jag känner mig extremt hängig och trots att mannen säger att jag ser relativt pigg ut så märker han att så inte är fallet. Till det hela så är jag också extremt yr och det känns riktigt obehagligt eftersom man vill helst ligga ner då och nu är dottern hemma igen så det blir lite spring efter henne.

Till råga på allt detta så bestämde jag igår vad det skulle bli för mat idag och det var pannkakor. Extremt gott och väldigt sugen men inte på att laga det när jag helst bara vill sova bort resten av dagen eller i alla fall bara glo på serier och filmer med massor av koppar tea. Knappt jag orkar dricka tea för den delen, men jag försöker få mig eftersom jag i lördags fick känna på världens värsta huvudvärk eftersom jag inte klarade av att dricka tea eftersom jag hade en hemsk bakfylla (jag ska ALDRIG mer dricka)!!

Så idag försöker jag pilla i mig tea och för den delen även mat eftersom matlusten är ju på botten när man inte mår bra, fast jag vet att det är viktigt. Dagen har gått segt fram och jag är redan trött och redo för sängen och sova tills i morgon bitti och klockan är inte ens tre.

Så nu ska jag se till att få i mig en kopp tea till så att jag kanske börjar känna mig lite vettig och sedan ska jag börja med maten och jag kan inte lova att det kommer gå bra att laga pannkakor i det skick jag är nu.

Första dagen = sjuk..

Igår förberedde jag inför dagens och första riktigt arbetsdagen på praktiken. Jag hade ställt klockan för att gå upp äckligt tidigt, men det kändes helt okej. Jag gick och la mig skapligt för att vara utvilad. När klockan ringde i morse var jag lite sugen på att helst ligga kvar, men jag tog mig upp och skulle förbereda tea och kaffe. Sedan plocka in disk eftersom jag glömde det igår. Då slog det mig..

Världens jäkla illamående, en mage som bubblade tusan och jag började gråta. Jag hade sett fram emot att börja praktiken även att det var alldeles för tidigt enligt mig. Sedan kom det feber och jag kände att det går inte jag får stanna hemma. Under förmiddagen steg febern mer, så när mannen kom tillbaka hem efter att ha lämnat dottern på dagis kröp vi båda ner i sängen.

Vi den tiden var klockan närmre tio och båda två hade feber och frös som små grodor på vintern. Så nu är jag vaken igen och håller på att fixa mig en kopp varm tea för att värma min frusna kropp. Som det ser ut nu blir jag nog hemma i morgon med eftersom där jag har praktik är det många äldre så jag ska vara helt frisk innan jag kommer tillbaka.

Så världen sämsta början på en praktik och jag är jävligt ledsen och sur samtidigt som jag skäms över att det börjat så dåligt. Men det är bara ta sig i nacken när jag väl mår bra igen och köra järnet och visa att jag kan och vill. För det är faktiskt så att jag tycker detta är väldigt intressant, roligt och lärande.

Praktik

Då har man kommit hem från första dagen på min praktik. Det var väldigt mycket att komma in i och det lär ju ta ett tag, men det känns riktigt trevligt. Dock blev det lite snurrigt i huvudet när jag kom ut och skulle hem eftersom man varit som en bubbla inne på avdelningen.

Fick bestämma lite över mitt schema själv och eftersom jag absolut inte är någon morgon människa var mitt självklara val att jobba mycket kväll. Dessutom ska jag jobba minst en helg så det blir nu till helgen och då blir det två dagar med kväll. Dock känns det rätt okej även att dottern kommer sova när jag kommer hem, men det är sådant livet är. Jag har valt det eftersom jag slipper tidiga mornar då jag skulle ha börjat kvart i sju.

Nu har jag i alla fall startat mina fyra veckor och antagligen kommer det bara flyga förbi och jag kommer lära mig massor. Men nu snurrar bara mitt huvud så jag slappnar av med en koppa tea och lite läsande av bloggar. Sedan ska jag ta itu med att vika tvätt som den lilla husmor jag är.

Bita ihop och kämpa.

Vissa dagar är extremt jobbiga. Då önskar jag att jag bara kunde dra täcket över huvudet och slippa att vara mamma och fru. Fast samtidigt blir det att när min dotter ler och skrattar värmer hon hela hjärtat och allt känna mycket bättre och lättare.

Idag har jag extrem värk i lederna, jag vill bara sitta i soffan och dricka massor med koppar tea. Dessutom känner jag mig allmänt slö, antar att helgen inte riktigt blev som jag ville och det har tagit ut sin rätt på mig. Och så är det min första dag på praktiken, jag ska befinna mig på Stroke Avdelningen på Höglandssjukhuset de kommande fyra veckorna och idag börjar jag där vid tio. Att då ha en dålig dag är sjukt jobbigt, eftersom att det är inget jag kan stanna hemma för och absolut inte första dagen. Så det är bara att bita ihop och göra det jag ska, sängen och familjen väntar när jag kommer hem igen.

Dessutom är jag sjukt nervös eftersom att min ADD, social fobi, mina leder och att jag verkar vara högkänslig kommer nog att spöka rätt mycket nu i början. Så att ha en underbar dotter som möter mig när jag kommer hem med ett leende och en kram kommer betyda allt för att jag ska klara detta. Att dessutom ha en man och resten av min fina familj som stöttar mig och tror jag kommer klara detta galant gör att jag känner en styrka och stolthet växa i kroppen.

Nu kör vi och jag SKA klara det!!

Osynlig sjuk.

Angående att ha sjukdom som inte direkt syns eller märks av speciellt mycket läste jag precis detta underbara inlägg som ni bara måste läsa, alla hennes inlägg är bra! Jag känner så igen mig eftersom jag nära 10 år har lidit av att ha ont i lederna, ont i kroppen och det syns inte alltid eftersom jag har olika ont från dag till dag.

Ingen inom sjukvården har hittills tagit mig seriöst och jag har inte fått hjälp. Dom har sagt att jag var för ung när jag sökte det i Vimmerby och sista gången jag bad om hjälp där var jag 18. Sedan blev det att när jag flyttade till Eksjö orkade jag inte bry mig om det, sedan blev jag gravid och tänkte inte så mycket på det och nu har jag varit hemma ett år och likaså tänkte inte så mycket på det.

Så förra helgen så bara small det till och jag fick ondare än någonsin och ringde. Var inne i måndags och tog blodprov och ska till röntgen den 16:de för att röntga händer, handleder, fötter och knän. Sedan får vi se vad det visar.

Men detta är inget som är synligt för dom som inte känner mig. Ibland kan jag gå och halta eftersom jag har ont eller har fingerlösa vantar inomhus för att det värker i lederna. Fast det märks inte, ändå lider jag varenda dag och vissa saker är svårt för mig vissa dagar. Senaste dagarna i skolan har jag haft enorma problem att skriva, men det syns inte om man inte kollar noga.

Jag måste förklara för folk hur det är för mig när jag har ont och vad som kan vara jobbigt eller svårt för mig, annars vet ingen det.

Likadant med min ADD, den syns inte men den påverkar mig exakt hela tiden.

ÄNTLIGEN!!

Jag hittade för någon vecka sedan ett par perfekta kängor till mig, nu är dom äntligen hemma och jag är helt kär! Jag hade för några år sedan ett par underbara kängor från underground, anledningen till att jag sålde dom var för att det var 20 håls och jag tyckte det var jobbigt att knyta varje gång jag skulle iväg så det blev att jag slutade använda dom, sedan jag sålde dom har jag saknat dom obeskrivligt. Denna gången var jag så smart att jag beställde ett par 10 håls bara eftersom det räcker och är grymt snyggt. Dessutom stod det såhär på sidan där jag beställde skon, inne i beskrivningen om det.

Alltså, en repetition av detta win-win-köp:

• du hjärta dessa veganska kängor i en massa år
• plånboken hjärta dig för att du väljer något som håller
• djuren hjärta dig för att du låter dem slippa bli en sko
• planeten hjärta dig för att du väljer återvunnet

Så jag kan utan tvekan så runt med dessa nya skor och känna mig stolt och jag slipper har äkta skinn, eftersom jag inte trivs att gå runt med det. Dessutom är skorna jätte bra ändå och jag kan bära dom med gott samvete!

Instagram - följ!